SportExpressen granskar dopingen i Alpina VM


För tolv år sedan tog Anja Pärson storslam i backarna, och fixade en blågul fest i Åre. Det var senast VM gästade Sverige. Och då som nu var otillåtna preparat i fokus inför mästerskapet. 

2007 gick Gian-Franco Kasper, ordförande i Internationella skidförbundet (Fis), ut och varnade för en dopingvåg inom den alpina idrotten.

– När man tittar på vissa åkare, på låren, får man vissa misstankar, sa Kasper enligt den tyska nyhetsbyrån DPA.

Gian-Franco Kasper fruktade en ökning av dopingfall inom den alpina sporten. 

– Inom utförsåkningen och backhoppningen ser jag skandaler framöver. Det kan bli obehagliga överraskningar, sa han då och varnade för en ökad användning av tillväxthormon.

Men skandalerna uteblev. I alla fall om man får tro resultatet från de traditionella dopingtesten. 

När man tittar på avstängda alpina åkare genom tiderna är de ytterst få. Bland de omskrivna fallen finns den skotska skidåkaren Alain Baxter, som fråntogs OS-bronset i Salt Lake City 2002, då man hittat metamfetamin i hans blod. Och 2004 stängdes den österrikiska skidåkaren Hans Knauss av i 18 månader efter att spår av steroider hittats i hans blodprov. 

Testas inte för epo 

Under de alpina tävlingarna i Åre kommer dopingkontrollanterna ta blodprov i jakt på åkare som använt sig av tillväxthormoner. 

Men det görs inga tester för epo under tävlingarna.

– De testerna tar vi bara i de sporter där det är hög dopingrisk, som till exempel längdskidor, säger Sarah Fussek, antidopingchef på Fis.

Något åkarna har förståelse för. De svenska landslagherrarna har svårt att se att traditionella dopingpreparat skulle gynna de alpina åkarna i samma utsträckning som längdskidåkare eller skidskyttar. 

– Om du skulle göra ett test, där 10 får doping, då tror jag inte de skulle vara en bättre skidåkare, säger Mattias Hargin som menar att det är för många andra faktorer som spelar in.  

Kristoffer Jakobsson instämmer:

– Det är en så komplex sport. Det är svårt att peka på en specifik egenskap man ska vara bäst på, därför är det svårt att fuska sig till det. Alla är så pass vältränade att de kan hantera sin kropp för det som krävs i alpint. Jag har svårt att hitta var du ska få fördel av med doping.

– Du kan dopa dig hur mycket du vill, men du blir nog ändå inte bäst ändå, säger Jakobsson. 

Stefan Luitz väckte stor uppståndelse tidigare under säsongen.

Foto: EIBNER/EXPA/SPIESS / IMAGO/EIBNER EUROPA/IBL IMAGO SPORTFOTODIENST GMBH

Tog syrgas – fråntogs segern

Det finns dock prestationshöjande medel som kan gagna alpina skidåkare. 

– Den enda fördelen kan vara att öka syreupptagningen, säger André Myhrer. 

Och här finns ett kryphål i regelboken. 

Inför VM fråntogs tysken Stefan Luitz en världscupsseger i storslalom – efter att ha inandats syrgas mellan åken. 

Det internationella skidförbundet hade sett bilder på när tysken andades in gasen mellan det första och andra åket. Vilket fick dem att agera.

Men det finns inga garantier för eventuella nya regelbrott upptäcks. Åkarna kan nämligen inte testas för syrgas. 

 

LÄS MER: Alpina VM i Åre – alla datum och tider du behöver 

 

– Det är bara användandet som är förbjudet, så vi kan bara kontrollera det om vi ser någon använda det, säger Sarah Fussek och pekar på de uppenbara bristerna. 

– Vi kan göra undersökningar om vi har misstankar, men det är inte ett högprioriterat ärende där vi går omkring och kontrollera, säger Fussek och tillägger: 

– Det är förbjudet på tävlingsarenor, men vi går inte in i privata hotellrum, det är mer om någon misstänkt användande som vi kan ha ögonen öppna och se om det dyker upp bevis. Men vi kan inte gå in på privat område om vi inte fått vetskap om det. 

Upp till respektive förbund

De bristande kontrollfunktionerna får kritik. Pernilla Wiberg var tidigt ute och kritiserade användandet av syrgas, och ifrågasätter nu systemet. 

– Det är inte tillåtet. Samtidigt kan du inte testas för det om du gör det hemma, eller på träningen och ingen ser en. Det är jättesvårt, säger Pernilla Wiberg. 

Syrgas får alltså användas i träning, eller när ingen ser. Det är upp till respektive förbund att avgöra hur de ställer sig till de nya tävlingsreglerna, och i vilken mån de borde följas. 

– Det är upp till dig som åkare om du vill laborera med det eller inte, det är något du själv och din personal måste bestämma, säger Wiberg.

Mattias Hargin.

Foto: VEGARD WIVESTAD GRØTT / BILDBYRÅN NORWAY

”Tyskarna stod på start med syrgas”

Det var på VM för fyra år sedan i amerikanska Beaver Creek som användandet av syrgas inom den alpina sporten uppmärksammades på allvar. 

VM-orten låg på 2400 meters höjd, och starten på backarna betydligt högre än så. 

– Då stod tyskarna, och en del andra, på starten med syrgas, säger Mattias Hargin som även sett åkare använda syrgas under träningar på hög höjd.  

 

MISSA INTE: VM-guiden – 204 sidor om vinterns mästerskap. 

 

Det svenska landslaget har aldrig använt sig av syrgas, och är därför osäkra på vilken effekt det ger. 

– Jag vet hur jobbigt det är att åka i Beaver Creek, med den höjden och längden är man otroligt trött efter första åket, så det är klart det ger en effekt till andra åket om man kan vara mer återhämtad. 

Hur vanligt förekommande tror du att användandet är?

– Det är otroligt svårt att kontrollera.  Det räcker att gå in i ett rum där ingen ser och ta syrgas, så om det försiggår vet jag inte. 

Hur ser du på förbudet som finns?

– Antingen får man tillåta det så att alla får använda det, eller så får man någonstans komma överens om att inte använda det. Men det är svårt att kontrollera, säger André Myhrer. 

 

LÄS MER: Vinterstudion 2019 – så sänder SVT hela vintern 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *