Livet prövar mig stenhårt – PT-Fia


ptfa-2

Öppnade datorn igår kväll för att skriva ett blogginlägg till imorse. Stängde den igen och prioriterade att lägga mig tidigt istället. Den här veckan har på riktigt varit en av livets … ja, vilket ord passar ens, mest omtumlande. En del i allt som hände var att jag inte kommer att få berätta om Malmö som planerat idag, det blir framflyttat till september.

Men trots att precis allt hände samtidigt och livet prövar mig stenhårt så finns fortfarande lugnet. Lämnade Edith imorse och det blev äntligen en lämning utan gråt. Så skönt att hon verkar ha kommit in rutinerna igen efter sommarlovet. Och nu är jag på kontoret med Elin och jädrar vad roligt det är att vara tillbaka här tillsammans! Fattar inte hur jag kunde jobba själv i sex år innan hon kom in i företaget. Skulle göra ett par av hennes arbetsuppgifter förra veckan när hon var sjuk och stod handfallen – hur gör man ens det här. Blev först frustrerad men insåg att det också är ett tecken på hur bra vi jobbar ihop. Hon har sina grejer och jag mina, ett lagarbete som jag älskar.

Kom att tänka på kommunikation när jag cyklade till jobbet. Ska skriva ett inlägg om det. Det som borde vara så enkelt är ju sällan det. En vän har en kompis som säger saker som hen inte menar för att testa vart min vän står i frågan, vilket ju sällan leder till något bra. Återkommer med ett inlägg om det här. Hoppas att ni får en dag som gör er glad!

https://blogg.amelia.se/ptfia/2019/08/15/livet-provar-mig-stenhart/

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *