Camilla Läckberg parasiterar på den gemensamma sjukvården


DEBATT. Det var en gång en författare som undrade vad hon skulle göra med alla deckarmiljoner, och plötsligt slog det henne: varför inte hänga på den USA-inspirerade trenden mot vård efter plånbok? Varför inte parasitera på gemensam sjukvård med ett företag som inte skulle överleva en dag utan offentligt bistånd? 

För att träffa läkare på nystartade Hedda Care får du hosta upp ett par tusen eller använda din privata sjukvårdsförsäkring. Försäkringskunderna kommer vara i majoritet framför de som betalar ur egen ficka. Hedda Care har avtal med försäkringsbolagen och det är allt fler svenskar, inklusive förment välfärdskramande aktörer som Sacos och TCO:s medlemsförbund, kommunägda Skellefteå Kraft och de offentliga vårdgranskarna på Landstingens ömsesidiga försäkringsbolag (LÖF), som i dag tecknar privata försäkringar.

Frågan är snarare på vilket sätt Läckberg inte snyltar på det gemensamma, för sammanblandningen mellan offentligt och privat har blivit näst intill total i svensk sjukvård.

Beroende av det offentliga

Nu urskuldar sig Läckberg med att hennes företag är helprivat och inte har något ”avtal med landstinget”. Men hela hennes fiffiga vårdidé skulle falla platt till marken om inte det offentliga hade ett stort finger med i spelet. Hur då? Frågan är snarare på vilket sätt Läckberg inte snyltar på det gemensamma, för sammanblandningen mellan offentligt och privat har blivit näst intill total i svensk sjukvård. 

Exempelvis är alla försäkringsbolag som Läckberg samarbetar med beroende av den offentligt finansierade vården, detta genom hundratals privata vårdgivare som har avtal med regionerna men låter försäkringskunderna smita före i strid med Hälso- och sjukvårdslagens paragraf om vård på lika villkor.

Skatteverket har fintats bort

Exempelvis har vi en lagstiftning som skulle stoppa skatteavdrag för privata sjukvårdsförsäkringar men som ändå inte gör det, detta efter att listiga branschorganisationen Svensk Försäkring har förhandlat bort stora delar av lagen via godtrogna Skatteverket som inte tillfrågat någon annan än just detta särintresse. 

Exempelvis har vi en situation där privat drift och privat finansiering växelverkar och driver på varandra, en process som urholkar och skapar kaos i ett offentligt system vars framgång bygger på planering och arbetsro.

Kvinnokampen klingar falskt

Läckberg kliver rakt in i detta fragmentiserade sjukvårdssystem och har mage att påstå att ”vård ska inte vara en plånboksfråga, en klassfråga”, och att det hon bedriver är en slags kvinnokamp. Än mer osmakligt är att hon döper sin klinik efter en läkare, Hedda Andersson, som tog ställning för utsatta grupper. 

Hedda Care tar ställning för de välbeställdas rätt att bli ännu mer välbeställda och framför allt hälsosamma. Hedda Care är en del av en pågående utveckling mot ökad ohälsa och ökad skillnad i livslängd mellan rika och fattiga. I sin förlängning är Hedda Care en del av ett sönderfallande samhälle präglat av klassklyftor och kriminalitet, ett samhälle där man roffar åt sig och där inget är gemensamt längre.

Fler kliniker för överklassen

Det har blivit en fluga bland svenska miljonärer och miljardärer att bygga kliniker för de välbesuttna. Nyligen hade jag ett replikskifte med Johan Andersson som pumpar in hundratals miljoner i en cancerklinik där olika samhällsklasser behandlas på olika villkor, och nu är det alltså Läckbergs tur att upprepa bedriften.    

Det var en gång en deckardrottning som byggde en klinik för de rika, men så plötsligt slog det henne: varför inte göra något som jag förstår mig på i stället? Varför inte dra lärdom av den massiva kritiken och sätta mig in i frågan, för att därefter skriva en deckare om de som vill rasera den gemensamma sjukvården? 

 

Av John Lapidus

Forskare ekonomisk historia

Handelshögskolan vid Göteborgs universitet

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *