En månad som förälder och han har fått ett namn!


Nu har vi varit föräldrar i en månad och vårt barn har till slut fått sig ett namn. Det känns roligt att sammanfatta hur det här nya livet ter sig. Det lär ju ändras från månad till månad.

Välja namn till sitt barn

Det tog sin tid men till slut så har vi äntligen landat i ett namn som känns bra. Det var många parametrar som vi ville ta hänsyn till så vi gjorde det inte helt lätt för oss.

Ett kort namn, men med mer än en stavelse. Ett namn som inte är för vanligt men inte så ovanligt att folk inte uppfattar hans namn. Ett namn som andra har lätt att uttala och som inte kommer kräva att han upprepar eller förtydligar vid presentationer. En stavning som är lätt och självklar. Ett namn som kan passa genom hela livet och som vi båda tycker är fint.

Ett namn där tilltalsnamnet kommer först i namnföljden för att slippa eventuella missöden och missförstånd på resande fot (vilket både jag och Erik varit med om) och ett namn som funkar bra internationellt. Han kommer ju resa en del, inte minst med oss och vill ha vistas utomlands ska hans namn vara möjligt för folk från andra länder att lära sig utan att vara obekväma. Ett namn som det finns en tanke bakom och som betyder något var också något jag önskade.

Ja, phu. Med den där listan är det ju ett under att vi hittat ett namn överhuvudtaget – men det har vi gjort!

elton
Nybadad och lite chockad

Elton Bo Alvar Linné Vismer

Elton efter en fantastisk artist som bland annat skrivit Circle of Life och annan musik till den fantastiska filmen Lejonkungen. Bo efter Eriks pappa och Alvar efter min farfar. Linné kom vi på bara här om dagen som ett sätt att diskret och odramatisk kunna tala om att han kom till tack vare Linnékliniken.

Jag kallar honom Vismer oftare än Elton och har inte riktigt vant mig än. Det var långt ifrån kärlek vid första ögonkastet och det kändes rätt svårt att bestämma ett namn utan att det känns hundra procent rätt. Skulle det någonsin göra det med något namn?

Elton
Fina barnet!

Första månaden som förälder

Den första månaden som förälder har varit lite av en drömstart, långt bättre än jag hade föreställt mig. En dag av babyblues och massa tårar (alltså från mig, Elton har inte fällt sin första än även om han är skriker ibland) men i övrigt har jag mått bra. Erik gör lite småjobb men vi är i princip hemma båda två till efter nyår, en otroligt stor lyx som vi skapat förutsättningar för i höst.

Elton
Sover bra gör han för det mesta

Den här bäbisbubblan och bli helt uppslukade av den har inte tagit över mitt liv (som jag var rädd för), eller det är åtminstone inte min egen upplevelse, andra kanske tycker jag är helt förlorade i den, vad vet jag. Samtidigt är det svårt att få in intryck från andra håll så mycket av tankarna kretsar kring honom

Vi väntar på det första leendet men känner att kontakten blir större och starkare för varje dag. Han är mer vaken nu och tar äntligen nappen vilket gör nätterna betydligt bättre. Han trivs när det gungar och rör på sig i t.ex. vagnen och babysittern och jag känner att jag börjar förstå mig på honom en aning. Vissa nätter äter han och somnar om, andra är han orolig i timmar.

Elton
I babysittern där ögonen snart slår igen

Amma, flaska, napp

Jag känner mig fri och kan ta med mig honom lite var jag vill, eller lämna honom hemma med Erik. Både flaska, napp och bröst funkar vilket är det jag allra mest tacksam för. Det ger så bra förutsättningar för oss, inte minst att Erik kan vara så mycket mer med honom. Allt behöver inte kretsa kring mig.

Min kropp har läkt otroligt bra och igår gick jag en två timmars promenad. Längtar tills jag får gå på friskisjympa och ta mina första löpsteg. Fram tills dess ska jag motivera mig att göra rehabövningar vilket aldrig är särskilt kul.

Elton
Lille plutt, på den tiden då ett lillfinger var en höjdare

Idag, den 6 december, är det idolfinal och en av mina visualiserade målbilder under graviditeten var att jag skulle sitta hemma och amma med idolfinalen på TV:n. Då med en tro om att han skulle födas mycket senare och att amningen precis skulle ha börjat fungera vid denna tidpunkt. Just den målbilden blir inte svår att uppnå men jag är ändå oerhört tacksam över att jag blivit förälder till ett frisk unge som jag själv kan förse med mat med efterföljande bäbisgos. Livet tar sina vändningar ibland!



Källa:

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *