Sveriges sorgliga resa – från föredöme till dåligt exempel


DEBATT. I dag på den internationella funktionshinderdagen lanserar Funktionsrätt Sverige rapporten ”Respekt för rättigheter?” som innehåller omfattande kritik av Sveriges politik på funktionsrättsområdet, men också förslag till förbättringar. Rapporten som drygt 80 MR-organisationer har ställt sig bakom, är civilsamhällets granskning av hur Sverige efterlever FN:s funktionsrättskonvention. 

Sverige har gått från att vara ett föredöme på området till att bli ett dåligt exempel. Med en blomstrande ekonomi i ryggen har Sverige velat ta ledartröjan i arbetet med mänskliga rättigheter och genomförandet av FN:s Agenda 2030. Men agendans devis ”Ingen ska lämnas utanför” ekar tomt mot det faktum att personer med funktionsnedsättning halkat längre och längre efter i det svenska samhället.

Rättigheterna respekteras inte

Civilsamhällets granskning av rättigheter för personer med funktionsnedsättning, drygt tio år efter att funktionsrättskonventionen trädde i kraft i Sverige, målar en mörk bild av en utveckling som backat på de flesta samhällsområden. 

Socialförsäkringen ger inte längre en trygg försörjning då avslag och indragningar ökar när det gäller samtliga stöd.

Huvudproblemet är att rättigheter för personer med funktionsnedsättning inte respekteras fullt ut. I Sverige är konventionen fortfarande okänd, även bland beslutsfattare. Våra organisationer vars medlemmar är personer som lever med funktionsnedsättning eller kronisk sjukdom, involveras inte heller fullt ut i beslut på områden som berör oss, trots att detta är en omedelbar rättighet enligt konventionen. 

De ansvariga gör inte sitt jobb

Staten, det vill säga regering, regioner och kommuner har åtagit sig att genomföra rättigheterna och att systematiskt följa upp utvecklingen. Det är ett arbete som kräver engagemang, politisk handlingskraft och kunskap för att hitta luckorna i systemet, åtgärda dem och säkerställa förändringar som ger effekt i människors vardag. Men de som har ansvaret gör inte sitt jobb. 

LSS-lagstiftningen har urholkats och insatserna har skurits ned. Socialförsäkringen ger inte längre en trygg försörjning då avslag och indragningar ökar när det gäller samtliga stöd. Ersättningen i form av sjuk- och aktivitetsersättning, för den som på grund av funktionsnedsättning inte kan arbeta, ligger på oacceptabelt låga nivåer. Skolan ges inte resurser och vägledning för att möta behoven hos mångfalden av elever. Arbetsförmedlingen nedmonteras utan en genomtänkt plan för hur stödet att komma ut i arbetslivet för personer med funktionsnedsättning ska se ut framöver. På område efter område ser vi en allvarlig tillbakagång. Många människor upplever att de har fråntagits möjligheten att bestämma över sina egna liv. 

Ta fram en plan

Med denna rapport vill vi bidra med konstruktiva förslag för att vända den negativa utvecklingen. Bland annat vill vi se en maktutredning som både ser till individers egenmakt och möjligheter att påverka det gemensamma samhällsbygget.

Vi bjuder in er som har makt att förändra, att läsa vår rapport och tillsammans med oss ta fram en plan för att säkerställa att respekten för rättigheter omfattar alla, även personer med funktionsnedsättning. 

En långsiktigt hållbar samhällsutveckling bygger på att alla människor inkluderas. Genom universell utformning utgår man från den mänskliga mångfalden och skapar lösningar som omfattar alla. Våra medlemmar besitter en viktig kunskap – den egna erfarenheten – och vi kan bidra till att hitta hållbara lösningar som inte utestänger. Ett starkt samhällsbygge förutsätter att respekten för rättigheter omfattar alla, även personer med funktionsnedsättning. 

 

Av Elisabeth Wallenius

Ordförande Funktionsrätt Sverige

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *