Svenska kyrkan gör en tjänst för barnen


REPLIK. Så, var ligger då skillnaderna mellan oss?

För det första i synen på makt. Humanisterna påstår att ”religiösa aktörer” som jag använder barnkonventionen som en möjlighet att flytta fram sina positioner. Ur kyrkans perspektiv handlar det inte om makt utan om tjänst: en tjänst åt barnet som ska få tillgång till den rikedom av erfarenhet och visdom som finns i våra trostraditioner. Bakom Svenska kyrkans konfirmandarbete finns sedan länge tanken att vandra med och göra en tjänst åt tonåringen i ett brytningsskede i livet.

För det andra i synen på vetenskap. Humanisterna knyter an till den förlegade synen att vetenskaplig verklighetssyn och kristen livssyn är oförenliga. Det går mycket väl att förena vetenskap och tro. Vi är många som tror med vårt förnuft, inte emot det. Hur kommer det sig annars att kristna skolor världen runt sedan länge har stått för utmärkt vetenskaplig kvalitet?

Humanisterna fokuserar på konflikt

För det tredje synen på tro och religion. Humanisterna fokuserar på förtryck och konflikt. Visst förekommer det, i såväl religiösa som sekulära sammanhang, men ökad dialog och samverkan mellan religioner samt troende människors exempel i mod och civilkurage säger något annat. Humanisterna befarar att barns undervisning i tro hindrar dem från att bli kritiskt tänkande individer och självständiga personligheter. Misstaget de gör är att likställa tro med indoktrinering. Tro har förmågan att ge frihet, hopp och tillit. Hur kommer det sig annars att kristna skolor världen runt har framgångsrikt gett unga människor förmåga till kritiskt tänkande, personlig mognad och ansvarskänsla som medborgare?   

Rätten till – och från – religion

För det fjärde i synen på religionsfrihet. Humanisterna överbetonar frihet från religion på bekostnad av frihet till religion. Denna slagsida uppstår om tro reflexmässigt likställs med intolerans, segregering och indoktrinering. Religionsfrihet måste självklart innebära rätten både till och från religion, inklusive respekt för konversioner. Hur kommer det sig annars att kristna skolor under långa tider har härbärgerat mångfald, tolerans och inkludering?

Med rätta påpekar humanisterna att ”andlig” omfattar mer än en specifik trostradition. Det finns all anledning till fortsatta funderingar kring innebörden av andlig utveckling.

 

Av Antje Jackelén

Ärkebiskop, Svenska kyrkan