Influencer marketing: Vilda västern-perioden är (nästan) över – så här undviker du dyrbara misstag


Marknadsföring via influencers har på kort tid blivit en global miljardindustri. IRM (Institutet för Reklam och Mediestatistik) har under senaste åren kartlagt den svenska marknaden – prognosen för 2020 var en omsättning på 1 miljard kronor.

Sedan dess har tillväxten mattats av något även om den alltjämt fortsätter, vilket tyder på att kanalen håller på att mogna. Kanske har den rent av kommit in i tonåren, men inte utan en rejäl dos turbulens och revolt. Dags att bli vuxen!

Så, vad har influencer marketing lärt sig?

Den viktigaste nyfunna insikten för marknaden är förmodligen att man inte längre kan göra riktigt som man vill. Som ofta är fallet med nya fenomen har marknaden rusat före lagstiftningen. Influencers har länge haft möjlighet att göra reklam för alla möjliga produkter och tjänster utan tydliga riktlinjer eller pekpinnar från myndigheterna, eller i vart fall utan att riskera några direkta repressalier. Trots att samma regler gäller för marknadsföring, oavsett var den sker, har just influencer marketing flugit lite under radarn. Samtidigt har det rått viss oklarhet kring hur marknadsföringen egentligen får, och inte får, utformas. Det börjar det dock bli ändring på.

Konsumentverket har numera ett särskilt fokus på influencer marketing, så fler domar är förmodligen att vänta

En central fråga som både Konsumentverket och Reklamombudsmannen ägnat lite extra uppmärksamhet åt under de senaste åren är frågan om tydlig reklammärkning i sociala medier. I en av domarna från slutet av förra året kom domstolen fram till att bloggaren Alexandra Nilsson (känd som ”Kissie”) inte tydligt nog hade märkt ett inlägg som reklam. Kontentan av domen är att det inte, för läsarna, får råda några tveksamheter om möjligheten att skilja reklam från annat innehåll. Konsumentverket har numera ett särskilt fokus på influencer marketing, så fler domar är förmodligen att vänta.

Tydlig reklammärkning är viktigt, ok. Kan man luras lite ändå?

Det korta svaret på 10 000-kronorsfrågan ovan är nej. Få har väl undgått den allt vanligare marknadsföringen av konsumentkrediter – ”Bynka!”, ”Skjut upp!”, ”Köp nu, betala senare!”. Konsumentverket har på senare tid riktat kritik mot bland annat Rocker (tidigare Bynk), Reducero, Nystart Finans och Anyfin. Vad gäller Rocker valde Konsumentverket till och med att stämma bolaget, eftersom man ansåg att Rocker, genom användningen av uttrycket ”bynka” skönmålade skuldsättning. Något som Konsumentverket menar är oförenligt med lagstiftningen.

Planerar ni en influencerkampanj? Kontakta Fondia för råd här!

Att influencers i en allt större utsträckning marknadsför konsumentkrediter är något som har väckt stor uppmärksamhet. Här har Konsumentverket börjat ingripa – inte minst när förebilderna i sociala medier utger sig för att själva nyttja tjänsterna, vilket i flera fall kunnat ifrågasättas. Några av de influencers som Svenska Dagbladet listar som gjort reklam för konsumentkrediter är exempelvis Amanda Schulman, Alex Schulman, Isabella Löwengrip, Margaux Dietz och Carolina Gynning. Enligt Svenska Dagbladet har Konsumentverket, inte helt oväntat, uppgett till tidningen att myndigheten nu har ett särskilt fokus på just marknadsföring av konsumentkrediter via influencers.

 En kampanj i gränslandet kan med andra ord komma att kosta mer än vad den smakar

Tydlig reklammärkning och inga lögner – räcker inte det?

Jodå, visst har visst har vi kommit en bit på vägen, men gränsen mellan tillåten och otillåten reklam är ännu inte helt enkel att dra utan ingående kunskap. Det blir därför allt viktigare för både influencers och de företag som använder sig av influencer marketing att noga se över sina marknadsföringskampanjer i förväg för att inte riskera att behöva skrota dem. På spel står inte sällan även företagens renommé – konsumenterna har blivit allt mer kritiska. En kampanj i gränslandet kan med andra ord komma att kosta mer än vad den smakar.

Så hur ska man göra? Här kommer checklistan som ni måste ha koll på för att inte trampa på några minor i onödan:

1. Var noga med;

* att inläggen är tydligt markerade som reklam genom att använda ordet ”reklam”,

* att det framgår av inläggen att det är samarbeten där ersättning utgår från ett namngivet företag som står bakom reklamen, och

* att inläggen har en utformning som gör att de sticker ut från annat innehåll, till exempel redaktionell text, så att de vid en snabb genomgång känns igen som reklam.

2. Om ni använder er av marknadsföring i poddar eller andra ljudkanaler, var särskilt noga med att det anges att innehållet utgör reklam och vilket företag som står bakom reklamen.

3. Överväg om reklamen kan ses som diskriminerande. En diskriminerande reklam är en som befäster traditionella könsroller eller föreställningar om egenskaper kopplat till etnicitet, religion, nationalitet, ålder, funktionsnedsättning eller sexuell läggning.

4. Var särskilt noga med reklam för lån till konsumenter. Bäst är att hålla sig till sanningen – var försiktig med att någon uppger sig ha tagit ett lån om detta inte stämmer. Skönmåla inte skuldsättning. 

5. Skriv ett avtal med influencern och var tydlig med vad som ska göras, av vem, och när. Ställ tydliga krav och reglera ansvaret mellan parterna.

6. Konsultera någon som är kunnig inom området! Att influencer marketing kan vara en central framgångsfaktor i lanseringar av nya produkter och tjänster finns det många goda exempel på. Som med så mycket annat gäller det att i förväg säkra värdet av marknadsföringen genom att synka förväntningarna och ansvarsfördelningen mellan bolag och influencer, och inte minst att komma ihåg: tydlighet varar längst!

I början av resan? Läs mer om Fondias erbjudanden för start-ups här



Källa:
http://breakit.se/artikel/24383/influencer-marketing-vilda-vastern-perioden-ar-nastan-over-sa-har-undviker-du-dyrbara-misstag