När ska regeringen sluta dalta med extremister?


DEBATT. Efter avrättningen av Samuel Paty i Frankrike och terrordådet i Wien, har tungt beväpnad polis patrullerat Stockholms gator. Hotet från islamistisk terror har egentligen aldrig avtagit, men är nu åter påtagligt närvarande i svenskarnas medvetande. Ledare som Emmanuel Macron och Sebastian Kurz har lyft hur Europa samlat måste ta krafttag mot islamismens utbredning. I Sverige fortsätter islamistiska organisationer få statliga bidrag. 

Åratal av förseningar

Det har gått fem år och två terroröverenskommelser, men ännu är inte demokratikraven för bidrag till civilsamhället på plats. Nu meddelar regeringen att det dröjer ytterligare minst ett år (!) innan reglerna kommer på plats. Det är skandalöst. Reglerna ska hindra att offentliga medel hamnar i händerna på extremistiska organisationer som motarbetar det demokratiska styrelseskicket, som diskriminerar, bryter mot grundläggande fri- och rättigheter eller rättfärdigar och främjar sådant beteende.

Det är inte utan att man undrar vilken inverkan regeringspartiernas interna skandaler haft på fördröjningen av lagen.

Detta drev Kristdemokraterna igenom i den terroröverenskommelse som vi kom överens med regeringen om 2015. Då antog vi att regeringen tog problemen på allvar och faktiskt tänkte genomföra vad vi kom överens om. Så har inte skett. Regeringen tycktes snarare ha drabbats av en kollektiv handlingsförlamning.

Vi fick tvinga regeringen

Döm av vår förvåning när vi efter det tragiska dådet på Drottninggatan 2017 åter samlades för en ny terroröverenskommelse och absolut ingenting hade gjorts för att hindra utbetalningen av offentliga bidrag till extremister. Vi fick helt enkelt tvinga regeringen att återigen lova att skärpa kraven för att få statliga bidrag.

Sedan dröjde det nästan ett år innan direktiven ens var klara. Nu har utredningen varit klar i en bra bit över ett år, och då kommer nästa kalldusch för bekämpningen av extremism i Sverige: Arbetet försenas på grund av EU:s dataskyddsförordning. Det innebär att lagstiftningen inte kan träda i kraft förrän tidigast 6–7 år efter att vi kom överens om detta.

Påverkar partiernas egna skandaler?

Det är inte utan att man undrar vilken inverkan regeringspartiernas interna skandaler haft på fördröjningen av lagen. SSU Malmö har drabbats av indragna bidrag av Malmö kommun på grund av skandaler färgade av homofobi, antisemitism och odemokratiska metoder. I Miljöpartiet har problemen med islamism varit framstående i allt ifrån den yttersta partitoppen till gräsrötter, med kopplingar till Grå vargarna och Milli Görus. Den nu ökända Gävlemoskén uppmanade sina medlemmar att rösta på Miljöpartiet. 

Det finns skäl att fråga sig hur långt regeringen ens hade kommit med förslag som nu stoppas och försenas. Från Kulturdepartementet har ingen proposition aviserats, men arbetet behöver ändå göras om. Situationen är allvarlig. Säkerhetspolisen har i åratal varnat för hur extremistiska organisationer kan utnyttja svenska bidragssystem för att finansiera sin verksamhet. Säpo menar att det förslag regeringen stoppat i stort skulle träffa den problembild man ser. Men nu händer alltså inget.

En KD-regering hade handlat för länge sen

Det är dags att daltandet med extremister får ett slut. Den här regeringen har visat sig oduglig i kampen mot extremism och partierna som leder den härbärgerar extremister i sina egna led. Hade en annan regering, en där Kristdemokraterna ingick, styrt landet hade den här förändringen varit genomförd för länge sedan, och mer där till.

Förutom demokratikravet så anser Kristdemokraterna att utländska extremister ska förbjudas från att finansiera organisationer, stiftelser, trossamfund och politiska grupperingar i Sverige. Idag kontrollerar Saudiarabien, Turkiet och Qatar både moskéer och imamer i Sverige. Detta är fullkomligt oacceptabelt, men något som regeringen inte lyft ett finger för att åtgärda. Det måste förändras. Sverige förtjänar bättre.

 

Av Andreas Carlson (KD)

Gruppledare och rättspolitisk talesperson